top of page

LIVRE Bis

​

"Alé di partou, dann mamèl Divin Lékri-Dévin i rékolt délé kri, in nik konésans an plis a lèr li aroz son bopartèr, fason rant dann rèvri. Lodèr bann vèrb mouyé i soulazh son panié dé traka d’la zhourné, partèr tann bann mo i rakomod le boug èk le monn. E kan la nuit i rant, èl i anvlop ali dann son paÿ anbomé pou apréla port ali dann van sou la line, kom in moune an lèr i défi tout bann loi initil de se vi rintan." Patrick Cazanove.

LAMOUR BEF.jpg
Lamout-bèf

​

2018 juillet, parution chez Edilivre de « Lamour-bèf ». Nouvelle.

​

"Lamour bëf" lé inn ti-nouvèl la giny le « Prix Koudpous » dann konkour « LanKréol 2014 ».

Dann in tèks kourt é intans, Patrick Cazanove i invit anou gèt in not manir bann santiman for si lafèksion pou in fanm.

Le tèks, kom sat lézot ke li la konpozé, lé an kréol rénioné.

Dann diféran zanr litérèr, li témoign toultan de sa rénionèzté.

​
PORTRE BANN MO MANDARE.jpg
Portré bann mo mandaré

 

2018 février, parution chez Amazon de « Portré bann mo mandaré ». Poésie.

 

Mandarèz la min dann pos

I mandar bann mo dann mon koko

Lapré farfouy la matièr mon sèrvo

Pou portrétir mon lékri

Granmèrkalri fégondé dann léspri-péi

​

Ma poésie fait voir et comprendre le monde réunionnais qui m’entoure. Je suis un homme parmi les hommes immergés dans la réalité. C’est là que je trouve mes sujets dans les objets, les choses de la vie et dans les lieux coutumiers qui émaillent notre existence.

​
LE ROI MARTIN.jpg
Le Roi Martin et Amédé

​

​

Avec cette touchante histoire Patrick CAZANOVE nous introduit dans un monde qui fut, hélas ! mais qui n’est plus aujourd’hui en notre beau pays.

Le lecteur, comme nous, s’en réjouira.

Dans cet ouvrage entre fiction et réalité, notre jeune compatriote œuvre pour une meilleure connaissance de La Réunion riche de mille et une richesses à la disposition de tous ceux qui voudront bien la visiter.

Il faut lire et relire ce petit ouvrage jaillit tout droit d’un cœur sensible.

K KREOL POEM ETRANZ.jpg
K kréol, poèm étranz

 

Ti-liv-là lé in laprantisaz, in zournal la pansé poétik limité éspré. Tousala an maronaz tout sort kalité laktialité pou moin giny oir lézié fèrmé.[1] Parlofèt, ti-liv-là lé in soubik zidé poétik ozé, in pari moin la fé kont moin minm, in répons par défi moin la kapé dann la fason mèt an plas bann pansé an mouvman. Moin la fé tourn bann zidé poétik koman sinp roulman karousèl i tourn ron rienk pou antann laryaz lo roulèr va fé.

Olèrk lès bann zidé poétik kas zot somèy, dann mon lantizournal poétik, « fonnkèr san rozèt », mi fé lèv tout la bann an minm tan pou zot alé done lo mo ant zot dann bal zakor. Si i kap pa bann léfé la mizik modékri atan la, lo pé i shap dann kourandèr vandtèr. Parlefèt, a la nuit la nuit, dann fénoir mon rézon la fé kui son manzé san rosèt.

​

bottom of page